Installation guide (Svenska)

The printable version is no longer supported and may have rendering errors. Please update your browser bookmarks and please use the default browser print function instead.

Translation Status: This article is a localized version of Installation guide. Last translation date: 2021-11-23. You can help to synchronize the translation, if there were changes in the English version.

Detta dokument är en guide för att installera Arch Linux med hjälp utav live-systemet startat från installationsmediet från en officiell installationsavbildning. Installationsmediet tillhandahåller tillgänglighetsfunktioner som beskrivs på sidan Install Arch Linux with accessibility options. För alternativa installationsmetoder, se Category:Installation process.

Före installationen rekommenderas det att läsa FAQ'en. För konventioner i detta dokument, se Help:Reading. I synnerhet kan kodexempel innehålla platshållare (formaterade italics) som måste bytas ut manuellt.

För mer detaljerade instruktioner, se respektive ArchWiki artiklar eller de olika programmens man pages, båda länkade från denna guide. För interaktiv hjälp, är IRC-kanalen och forumet också tillgängliga.

Arch Linux bör fungera på alla x86_64-kompatibla system med minst 512 MiB RAM, men mer minne krävs för att starta live-systemet för installation.[1] En grundläggande installation bör ta mindre än 2 GiB diskutrymme. Eftersom installationsprocessen måste hämta paket från ett fjärrarkiv, antar den här guiden att en fungerande internetanslutning är tillgänglig.

Före installationen

Ladda ner en installationsavbildning

Besök nerladdningssidan och, beroende på hur du vill starta systemet, ladda ner ISO-filen eller en netboot-avbildning och respektive GnuPG signatur.

Verifiera signaturer

Det rekommenderas att verifiera avbildningssignaturen före användning, särskilt när du laddar ner från en HTTP spegel, där nedladdningar i allmänhet är mer benägna att kapas för att leverera skadliga avbildningar.

På ett system med GnuPG installerat gör du detta genom att ladda ner PGP signaturen (under Checksums) på nerladdningssidan till ISO-mappen, och verifiera den med:

$ gpg --keyserver-options auto-key-retrieve --verify archlinux-version-x86_64.iso.sig

Alternativt, från en befintlig Arch Linux-installation:

$ pacman-key -v archlinux-version-x86_64.iso.sig

Note:

Själva signaturen kan manipuleras om den laddas ner från en spegelsida, istället för från archlinux.org som ovan. Se till att den offentliga nyckeln, som används för att avkoda signaturen, är signerad av en annan, pålitlig nyckel. Kommandot gpg matar ut den offentliga nyckelns fingeravtryck
En annan metod för att verifiera signaturens äkthet är att säkerställa att den offentliga nyckelns fingeravtryck är identiskt med nyckelfingeravtrycket från Arch Linux-utvecklaren som signerade ISO-filen. Se Wikipedia:sv:Asymmetrisk kryptering för mer information om processen för offentlig nyckel för att autentisera nycklar.

Förbered ett installationsmedium

Installationsavbildningen kan överföras till målsystemet via ett USB-minne, en optisk skiva, eller ett nätverk med PXE: följ lämplig artikel för att förbereda dig för ett installationsmedium från den valda avbildningen.

Starta live-miljön

Note: Arch Linux-installationsavbildningar stödjer inte Secure Boot. Du måste inaktivera Secure Boot för att starta installationsmediet. Om så önskas kan Secure Boot ställas in efter installationen.

Ställ in den aktuella startenheten till den med Arch Linux-installationsmediet. Normalt uppnås det genom att trycka på en knapp under POST-processen. Se moderkortshandboken för mer information.
När installationsmediets bootloader-meny visas, välj Arch Linux install medium och tryck Enter för att komma in i installationsmiljön. {{Installationsavbildningen använder systemd-boot för att starta i UEFI-läge och syslinux för att starta i BIOS-läge. Se README.bootparams för en lista över startparametrar}}
Du kommer vara inloggad på den första virtuella konsolen som root och presenteras med en Zsh shell prompt.

För att växla till en annan konsol—till exempel för att se den här guiden med Lynx tillsammans med installationen—använd Alt+piltangent genvägen. För att redigera konfigurationsfiler finns mcedit(1), nano och vim tillgängliga. Se packages.x86_64 för en lista över paket som ingår i installationsmediet.

Ställ in konsoll-tangentbordslayouten

Standard konsollayoten är US. Tillgängliga layouter kan listas med:

# ls /usr/share/kbd/keymaps/**/*.map.gz

För att ändra layouten lägg till ett motsvarande filnamn till loadkeys(1), uteslutande sökvägen och filändelsen. Till exempel för att ställa in Svenska:

# loadkeys sv-latin1

Konsolteckensnitt finns i /usr/share/kbd/consolefonts/ och kan också ställas in med setfont(8).

Verifiera startläget

För att verifiera startläget, lista efivars-mappen:

# ls /sys/firmware/efi/efivars

Om kommandot visar mappen utan fel startas systemet i UEFI-läge. Om mappen inte finns kan systemet startats i BIOS (eller CSM)-läge. Om systemet inte startade i det läge du önskar, se moderkortets manual.

Anslut till internet

För att sätta upp en nätverksanslutning i livemiljön, gå igenom följande steg:

Se till att ditt nätverksgränssnitt är listat och aktiverat, till exempel med ip-link(8):
```
# ip link
```
För trådlöst och WWAN, se till att det kortet inte är blockerat med rfkill.
Anslut till nätverket:
- Trådat—anslut kabeln.
- Wi-Fi—verifiera det trådlösa nätverket med iwctl.
- Mobilt bredbandsmodem-anslut till mobilnätverket med mmcli-verktyget.
Konfigurera din nätverksanslutning:
- DHCP: dynamisk IP-adress och DNS-servertilldelning (tillhandahålls av systemd-networkd och systemd-resolved) bör fungera direkt från start för trådade, trådlösa och WWAN-nätverksgränssnitt.
- Statisk IP-adress: följ Network configuration#Static IP address.
Anslutningen kan verifieras med ping:
```
# ping archlinux.org
```

Note: I installationsbilden är systemd-networkd, systemd-resolved, iwd och ModemManager förkonfigurerade och aktiverade som standard. Så är inte fallet för det installerade systemet.

Uppdatera systemklockan

Använd timedatectl(1) för att säkerställa att systemklockan är korrekt:

# timedatectl set-ntp true

För att kontrollera servicestatusen, använd timedatectl status.

Partitionera diskarna

När de igenkänns av live-systemet tilldelas diskar till en blockenhet som /dev/sda, /dev/nvme0n1 eller /dev/mmcblk0. För att identifiera dessa enheter, använd lsblk eller fdisk.

fdisk -l

Resultat som slutar på rom, loop eller airoot kan ignoreras.

Följande partitioner är obligatoriska för en vald enhet:

En partition för rotmappen /.
För att starta i UEFI-läge: en EFI-systempartition.

Om du vill skapa några staplade blockenheter för LVM, systemkryptering eller RAID, gör det nu.

Använd fdisk eller parted för att ändra partitionstabeller. Till exempel:

# fdisk /dev/the_disk_to_be_partitioned'

Note:

Om disken inte dyker upp, se till att diskkontrollern inte är i RAID-läge.
Om disken du vill starta från redan har en EFI-systempartition, skapa inte en annan, utan använd den befintliga partitionen istället.
Swaputrymme kan ställas in till en swapfil för filsystem som stödjer det.

Exempel på layouter

UEFI med GPT
Monteringspunkt	Partition	Partitionstyp	Föreslagen storlek
`/mnt/boot`¹	`/dev/efi_system_partition`	EFI system partition	Minst 300 MiB
`[SWAP]`	`/dev/swap_partition`	Linux swap	Mer än 512 MiB
`/mnt`	`/dev/root_partition`	Linux x86-64-rot (/)	Resten av enheten

Andra monteringspunkter, såsom /mnt/efi, är möjliga förutsatt att den använda bootloadern kan ladda kärnan och initramfs-bilder från rotvolymen. Se varningen i Arch boot process#Boot loader.

BIOS med MBR
Monteringspunkt	Partition	Partitionstyp	Föreslagen storlek
`[SWAP]`	`/dev/swap_partition`	Linux swap	Mer än 512 MiB
`/mnt`	`/dev/root_partition`	Linux	Resten av enheten

Se även Partitioning#Example layouts.

Formatera partitionerna

När partitionerna har skapats måste varje nyskapad partition formateras med ett lämpligt filsystem. Se File systems#Create a file system för detaljer.

För att till exempel skapa ett Ext4-filsystem på /dev/root_partition, kör:

# mkfs.ext4 /dev/root_partition

Om du skapade en partition för swap, initialisera den med mkswap(8):

# mkswap /dev/swap_partition

Note: För staplade blockenheter ersätter du /dev/*_partition med lämplig blockenhetssökväg.

Om du skapade en EFI-systempartition, formatera den till FAT32 med mkfs.fat(8).

Warning: Formatera endast EFI-systempartitionen om du skapade den under partitioneringssteget. Om det redan fanns en EFI-systempartition på disken i förväg, kan omformatering av den förstöra bootloaders för andra installerade operativsystem.

# mkfs.fat -F 32 /dev/efi_system_partition

Montera filsystemen

Montera rotvolymen till /mnt. Till exempel, om rotvolymen är /dev/root_partition:

# mount /dev/root_partition /mnt

Skapa eventuella återstående monteringspunkter (som /mnt/efi) med mkdir(1) och montera motsvarande volymer.

För UEFI-system, montera EFI-partionen:

# mount /dev/efi_system_partition /mnt/boot

Om du skapade en swap-volym, aktivera den med swapon(8):

swapon /dev/swap_partition

genfstab(8) kommer senare att upptäcka monterade filsystem och swap-utrymme.

Installation

Välj speglar

Paket som ska installeras måste laddas ner från spegelservrar, som definieras i /etc/pacman.d/mirrorlist. I live-systemet, efter att ha anslutit till internet, uppdaterar reflector spegellistan genom att välja 20 senast synkroniserade HTTPS-speglar och sortera efter nedladdningshastighet.

Ju högre en spegel placeras i listan, desto mer prioritet ges den när du laddar ner ett paket. Du kanske vill inspektera filen för att se om den är tillfredsställande. Om den inte är det, redigera filen i enlighet med detta och flyttar de geografiskt närmaste speglarna till toppen av listan, även om andra kriterier bör beaktas.

Den här filen kommer senare att kopieras till det nya systemet av pacstrap, så det är värt att få rätt.

Installera viktiga paket

Använd skriptet pacstrap(8) för att installera base-paketet, Linux kärna och firmware för vanlig hårdvara:

# pacstrap /mnt base linux linux-firmware

Tip:

Du kan ersätta linux med ett kärnepaket som du väljer, eller så kan du helt utelämna det när du installerar i en container.
Du kan utelämna installationen av firmwarepaketet när du installerar i en virtuell maskin eller container.

base-paketet innehåller inte alla verktyg från liveinstallationen, så det kan vara nödvändigt att installera andra paket för ett fullt fungerande bassystem. Överväg särskilt att installera:

userspace-verktyg för hantering av filsystem som kommer att användas i systemet,
verktyg för åtkomst till RAID eller LVM partitioner,
specifik firmware för andra enheter som inte ingår i linux-firmware (t.ex. sof-firmware för ljudkort),
programvara som krävs för nätverk,
en textredigerare,
paket för åtkomst till dokumentation på sidorna man och info sidorna: man-db, man-pages och texinfo.

För att installera andra paket eller paketgrupper, lägg till namnen i kommandot pacstrap ovan (mellanslagsavgränsat) eller använd pacman medans chrootad i det nya systemet. För jämförelse finns paket som finns tillgängliga i live-systemet på packages.x86_64.

Konfigurera systemet

Fstab

Skapa en fstab-fil (använd -U eller -L för att definiera med UUID respektive etiketter):

# genfstab -U /mnt >> /mnt/etc/fstab

Kontrollera den resulterande /mnt/etc/fstab-filen och redigera den vid fel.

Chroot

Ändra rot till det nya systemet:

# arch-chroot /mnt

Tidszon

Ställ in tidszon:

# ln -sf /usr/share/zoneinfo/Region/City /etc/localtime

Kör hwclock(8) för att generera /etc/adjtime:

# hwclock --systohc

Detta kommando förutsätter att hårdvaruklockan är inställd på UTC. Se System time#Time standard för mer information.

Lokalisering

Redigera /etc/locale.gen och avmarkera en_US.UTF-8 UTF-8 och andra språk som behövs. Generera språken genom att köra:

# locale-gen

Skapa filen locale.conf(5) och ställ in LANG-variabeln i enlighet med detta:

/etc/locale.conf

LANG=sv_SE.UTF-8

Om du ställt in tangentbordslayouten, gör ändringarna bestående i vconsole.conf(5):

/etc/vconsole.conf

KEYMAP=sv-latin1

Nätverkskonfiguration

Skapa värdnamnsfilen:

/etc/hostname

myhostname

Slutför nätverkskonfiguration för den nyligen installerade miljön. Det kan inkludera installation av lämplig nätverkshanteringsprogramvara.

Initramfs

Att skapa ett nytt initramfs krävs vanligtvis inte, eftersom mkinitcpio kördes vid installation av kärnepaketet med pacstrap.

För LVM, system encryption eller RAID, ändra mkinitcpio.conf(5) och återskapa initramfs-avbildningen:

# mkinitcpio -P

Rootlösenord

Ställ in root-lösenordet:

# passwd

Bootloader

Välj och installera en Linux-kompatibel bootloader. Om du har en Intel- eller AMD-CPU, aktivera mikrokod-uppdateringar i tillägg.

Starta om

Avsluta chroot-miljön genom att skriva exit eller trycka på Ctrl+d.

Du kan eventuellt avmontera alla partitioner manuellt med umount -R / mnt: detta gör det möjligt att upptäcka alla "upptagna" partitioner och hitta orsaken med fuser(1).

Slutligen starta om maskinen genom att skriva reboot: alla partitioner som fortfarande är monterade kommer automatiskt att avmonteras av systemd. Kom ihåg att ta bort installationsmediet och logga sedan in i det nya systemet med root-kontot.

Efterinstallation

Se General recommendations för anvisningar om systemhantering och handledning efter installationen (som att skapa oprivilegerade användarkonton, ställa in ett grafiskt användargränssnitt, ljud eller en pekplatta).

För en lista över applikationer som kan vara av intresse, se List of applications.